Caisa Lindström, Örebro Universitet och Carolina Olsson, Rubin Medical
Föräldrar till barn med diabetes är mer stressade och drabbas lättare av utbrändhet än andra föräldrar. Det säger Caisa Lindström som är kurator och doktor i medicin vid Örebro universitet och som har forskat grundligt i ämnet. Nu turnerar hon landet runt för att föreläsa inför sjukvården och föräldrar till barn med diabetes. Nyligen höll hon en föreläsning i Eslöv, arrangerad av Mellanskånes diabetesförening.
– Det är mammorna som drabbas värst, säger hon. 35 procent av föräldrar till barn med kronisk sjukdom (Diabetes, Ulcerös Kolit och Crohns sjukdom) var i denna studie utbrända, att jämföra med 20 procent i kontrollgruppen (föräldrar till friska barn). Mödrar till barn med diabetes är särskilt utsatta då 44 procent av dessa mammor var utbrända i jämförelse med 27 procent för papporna till barn med diabetes.
Hon har undersökt en mängd olika bakgrundsförhållanden, bland annat ekonomi, utbildning, etnicitet och om föräldrarna lever ensamma med barnen eller ej. Men ingen av dessa faktorer har något samband med utbrändheten. Det spelar heller ingen roll hur länge barnen har varit sjuka, eller hur allvarligt sjuka de är. Den enda faktor som gör skillnad för den här gruppen när det gäller risken att bli utbränd är kön.
Caisa Lindström menar att det till stor del beror på att kvinnor tar på sig skuld på ett annat sätt än män. Och att de inte förmår att ta sig rätten till den avkoppling som de så desperat behöver.
– En hjärna som inte får sova är som en hamburgerrestaurang som inte blir städad. Sömnrubbningar är den enskilt största riskfaktorn för utbrändhet.
– När föräldrar till barn med diabetes kommer till mig i min egenskap av kurator brukar kvinnorna förvänta sig att jag ska säga till männen att de måste förändra sitt beteende. Men det gör jag inte, för det är tvärt om så att mammorna borde göra mer som papporna: släppa en del kontroll och ansvar. Det är till och med vetenskapligt bevisat att HbA1c-värdet hos barnen sjunker när föräldrarna ändrar sitt beteende på det här sättet.
Hjälp dig själv först, alltså, annars kan du inte hjälpa någon annan. En del i publiken tyckte dock att det är lättare sagt än gjort. Men Caisa Lindström hade inte varit Caisa Lindström om hon inte hade ett antal konkreta tips också.
Caisa Lindströms tips för ett bättre liv som förälder till barn med diabetes
- Sömn, återhämtning och lust
Börja enkelt: tänk fem minuter varje kväll på något som har varit lustfyllt under dagen. - Avslappning
Muskelavslappning och andningsteknik är väldigt effektivt. - Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet påverkar hjärnan mer än något annat organ i kroppen. Det är till och med så att regelbunden fysisk aktivitet gör kroppen mindre känslig för stress. Allra bäst effekt får man om man kan träna med maxeffekt 3 x 45 minuter per vecka.
Den stora utmaningen
Den stora utmaningen är att alltså ändra sitt eget beteende, bryta mönster och byta fokus, från barnet till sig själv.
– Ta till dig vetenskapens kunskap om hur du själv kan förbättra din egen situation, säger Caisa Lindström. Väldigt många diabetesföräldrar fortsätter till exempel att gå upp på natten och kontrollera sitt barns värden även efter den första tiden. Men om värdet är bra på kvällen är detta sällan nödvändigt. Sluta med det, tillägger hon. Då kan du bryta den dåliga spiralen, se möjligheter och kanske orka börja träna och ta dig tid att slappna av.